Vad är neofobi?
“Picky eater”, kräsen med maten, matvägrare, selektiv, neofobisk - kärt barn har många namn. Barn blir ofta lite petiga med maten mellan 18 månader och 2 års ålder. Att vara kräsen är egentligen ett missvisande uttryck. Kinkigheten handlar ju inte om trots utan beror på en helt naturlig och ofta övergående fas i barnets utveckling. Vissa menar att beteendet bottnar i våra gener, att det är ett evolutionärt beteende tänkt att skydda barnet från giftiga ämnen i naturen. Neofobi betyder "rädsla för det nya” och beskriver bättre vad kräsenheten handlar om. I den här åldern börjar barnet också utforska sin omgivning och själv bestämma vad det vill äta, ett första uttryck för självbestämmande och kontroll (inte undra på att många barns första favoritord är “nej”).
Ätsvårighet, Pfd och Arfid
I vissa fall handlar kräsenheten inte om en övergående fas. Neofobi som pågår under lång tid och som inte blir bättre kan ha andra bakomliggande orsaker som kan behöva utredas av vården. Barn som under lång tid bara äter några få livsmedel kan ha selektiv ätsvårighet, Pfd (Pediatric feeding disorder) eller Arfid (Avoidant/restrictive food intake disorder). Pfd och Arfid kan orsakas av olika faktorer, t.ex. reflux, en rädsla att sätta i halsen eller kräkas, sjukdom eller trauma i barndomen. Det kan också handla om en sensorisk överkänslighet för smak, konsistens, temperatur eller textur. Många barn med NPF-diagnoser upplever också ätsvårigheter.
Om ditt barn äter selektivt är det viktigt att vara tålmodig och uppmuntrande. Tvinga inte barnet att äta något det inte vill, det riskerar bara göra situationen värre. Kontakta BVC om du är orolig över ditt barns ätande. Hjälp finns att få hos bl.a. dietister och logopeder inriktade på ätsvårighet.
Läs mer om neofobi, Pediatric feeding disorder (Pfd) och Arfid samt skillnaden på Pfd och Arfid här.
10 tecken som kännetecknar selektiv ätsvårighet
- Äter färre än 20 livsmedel
- Barnet äter långsamt, det tar lång tid för barnet att äta färdigt
- Barnet blir “mätt” snabbt
- Barnet vill inte sitta vid matbordet
- Vill inte ha ny mat på sin tallrik
- Kaotiska och stressiga måltider med konflikter och bråk
- Livsmedel och maträtter “försvinner”, barnet tröttnar på mat utan att nya rätter tillkommer.
- Äter bara mat från specifika märken, t.ex. bara nuggets från en viss kedja.
- Vägrar äta hela kategorier av mat, t.ex. kött, grönsaker eller kladdig mat.
- Barnet äter inte bättre på förskolan
